janaka
uvāca |
aho nirañjanaḥ śānto bodho'haṃ prakṛteḥ paraḥ |
etāvantamahaṃ kālaṃ mohenaiva viḍambitaḥ || 1 ||
yathā
prakāśayāmyeko dehamenaṃ tathā jagat |
ato mama jagatsarvamathavā na ca kiñcana || 2 ||
saśarīramaho
viśvaṃ parityajya mayā'dhunā |
kutaścitkauśalādeva paramātmā vilokyate || 3 ||
yathā
na toyato bhinnāstaraṅgāḥ phenabudbudāḥ |
ātmano na tathā bhinnaṃ viśvamātmavinirgatam || 4 ||
tantumātro
bhavedeva paṭo yadvadvicārataḥ |
ātmatanmātramevedaṃ tadvadviśvaṃ vicāritam || 5 ||
yathaivekṣurase
kḷptā tena vyāptaiva śarkarā |
tathā viśvaṃ mayi kḷptaṃ mayā vyāptaṃ nirantaram || 6 ||
ātmājñānājjagadbhāti
hātmajñānānna bhāsate |
rajjvajñānādahirbhāti tajjñānādbhāsate na hi || 7 ||
prakāśo
me nijaṃ rūpaṃ nātirikto'smyahaṃ tataḥ |
yadā prakāśate viśvaṃ tadā'hambhāsa eva hi || 8 ||
aho
vikalpitaṃ viśvamajñānānmayi bhāsate |
rūpyaṃ śuktau phaṇī rajjau vāri sūryakare yathā || 9 ||
matto
vinirgataṃ viśvaṃ mayyeva layameṣyati |
mṛdi kumbho jale vīciḥ kanake kaṭakaṃ yathā || 10 ||
aho
ahaṃ namo mahyaṃ vināśo yasya nāsti me |
brahmādistambaparyantaṃ jagannāśe'pi tiṣṭhataḥ || 11 ||
aho
ahaṃ namo mahyameko'haṃ dehavānapi |
kvacinna gantā nāgantā vyāpya viśvamavasthitaḥ || 12 ||
aho
ahaṃ namo mahyaṃ dakṣo nāstīha matsamaḥ |
asaṃspṛśya śarīreṇa yena viśvaṃ ciraṃ dhṛtam || 13 ||
aho
ahaṃ namo mahyaṃ yasya me nāsti kiñcana |
athavā yasya me sarvaṃ yadvāṅmanasagocaram || 14 ||
jñānaṃ
jñeyaṃ tathā jñātā tritayaṃ nāsti vāstavam |
ajñānādbhāti yatredaṃ so'hamasmi nirañjanaḥ || 15 ||
dvaitamūlamaho
duḥkhaṃ nānyattasyā'sti bheṣajam |
dṛśyametanmṛṣā sarvameko'haṃ cidraso'malaḥ || 16 ||
bodhamātro'hamajñānādupādhiḥ
kalpito mayā |
evaṃ vimṛśato nityaṃ nirvikalpe sthitirmama || 17 ||
aho
mayi sthitaṃ viśvaṃ vastuto na mayi sthitam |
na me bandho'sti mokṣo vā bhrāntiḥ śāntā nirāśrayā || 18 ||
saśarīramidaṃ
viśvaṃ na kiñciditi niścitam |
śuddhacinmātra ātmā ca tatkasminkalpanādhunā || 19 ||
śarīraṃ
svarganarakau bandhamokṣau bhayaṃ tathā |
kalpanāmātramevaitatkiṃ me kāryaṃ cidātmanaḥ || 20 ||
aho
janasamūhe'pi na dvaitaṃ paśyato mama |
araṇyamiva saṃvṛttaṃ kva ratiṃ karavāṇyaham || 21 ||
nāhaṃ
deho na me deho jīvo nāhamahaṃ hi cit |
ayameva hi me bandha āsīdyā jīvite spṛhā || 22 ||
aho
bhuvanakallolairvicitrairdrāksamutthitam |
mayyanantamahāmbhodhau cittavāte samudyate || 23 ||
mayyanantamahāmbhodhau
cittavāte praśāmyati |
abhāgyājjīvavaṇijo jagatpoto vinaśvaraḥ || 24 ||
mayyanantamahāmbhodhāvāścaryaṃ
jīvavīcayaḥ |
udyanti ghnanti khelanti praviśanti svabhāvataḥ || 25 ||
After the killing of Ravana, King Dashrath along with the king of demi-gods Indra comes to meet his beloved son Rama, at that time he says to Rama,"O great Ram, I have been saved you as righteous Kahoda Brahmin was saved by his son Ashtavakra."
ReplyDeleteमहाभारत के वन पर्व में लोमश ऋषि युधिष्ठिर को अष्टावक्र की कथा सुनाते हैं।
Sage Lomash recites the story of Ashtavakra to Yudhishtira in the Mahabharata's Vana Parva.
God is the only truth and this worldly life is false unreal. Ornaments of gold may be different from each other in shape and size and outlook but only gold is real in all of them. Similarly only universal soul is eternal i!imperishable because our soul no more differ from universal soul as ornaments do not differ from gold.
ReplyDeleteEveryone wants to know about itself and ashtavakra Gita really explains about the existence of a man and it tells the true identity of a man which provides the supreme bliss.
ReplyDeleteBoth the pleasure and pain are the the subject of mind nothing else why we search these pleasure and pains in outer world?
Ashtavakra Gita has the reply of all your queries regarding to your life and it puts lights on your life and philosophy of your life is also explained in the ashtavakra Gita. Undoubtedly ashtavakra Gita may be given the top most position among the spiritual books.
ReplyDeleteUndoubtedly verses are excellent and explaining philosophy of non dualism in the excellent way. For mental peace, we should listen it daily.
ReplyDelete